Först blir man sjuk, däckad och orkeslös. Inte alls med i planeringen men när är det det liksom?...*suckar*
Alvedon och Ipren är fina grejer som hjälper en att orka det nödvändigaste.
Så i fredags blev hemsidsn så gott som klar. Det ska tillkomma några saker, tids nog...

Idag fick Monzan tassarna fixade och ska igång ordentligt igen. Han är verkligen inte rolig nu. Som en tickande bomb färdig att explodera när som helst. Det verkar som att jag närsomhelst kommer bli tvingad att lära mig baka ett tårtelände för jag sitter läskigt lös hela tiden. Var är de snälla bocksprången från förr???

Vi hade invigning för ridhuset idag.
Ni vet bandklippning, skumpa och lite snittar. Fick i mig många sådana. Ruskigt goda ;-)
Roligt att så många slöt upp :-)
Så nu finns det alltid ett tak att vara under om vädret ute är skit. Och det var det idag!

Men inte hjälpte det med nytt fint ridhus att rida i när hästkraken bubblar över i energi som vill ut. Han vet inte vad/var han ska göra av sig. Fast det kvittar var vi befinner oss - det bubblar lika mycket ändå :-/
Inte rör han sig lika mycket i hagen nu pga underlaget. Och så hjälpte det ju inte till att han blev ofrivilligt pausad under de senaste två veckorna. Han var inte direkt världens roligaste kuse att försöka få till någon slags avslappning. Man kan säga att det faktiskt inte gick alls. Men det är väl bara att nöta på tills vi åter igen är där vi var innan paus. Låt det gå fort!
Sen kan man väl säga att vi inte har varit i ridhus överdrivet ofta. Tillräckligt sällan för att han fortfarande tycker att det är spännande och lite läskigt på samma gång.
Han är ursäktad till viss del. Iaf sålänge han inte låter mig tugga grus...
Nya tag i morgon!

Från läktaren vy :-)